Oss är hungriga!

Nej men hoppsan, jag känner mig lite manad att skriva en bloggpost på svenska. Det var ju bara knappt ett år sedan senast. Det finns helt enkelt för många ställen där jag ordbajsar, men jag tror jag har tagit upp det ämnet otaliga gånger tidigare, så jag fortsätter raskt till det riktiga inlägget.

Vad jag vill beklaga mig över den här gången – för ja, självklart skall bloggar i första hand utnyttjas i gnäll-syfte – är det bristfälliga grepp folk i allmänhet verkar ha om svensk grammatik. Nu vill jag inte på något viss påskina att jag är oklanderlig själv, men jag har då åtminstone vett att inte blanda ihop orden “de” och “dem”.

Snälla människor, vad är så svårt att förstå här?

De är subjekt, dem är objekt.

…eh, okej, det kanske inte säger så mycket, men testa att byta ut de mot vi. På samma sätt byter du ut dem mot oss.

“Dem är hungriga” -> “Oss är hungriga”. Låter det som något som en person som faktiskt ansträngt sig för att komma ihåg att plocka med sig hjärnan till jobbet idag någonsin skulle säga? Nej, precis. Om du inte vill framstå som en neandertalare med grav bakfylla efter din tredje lobotomi utförd av en hamster hög på ecstasy (alternativt en såndär moe anime-flicka som tror att hon är jättesöt men som tja, egentligen passar in på förklaringen i meningen föregående denna parentes)  - lär dig skillnaden!

Eller om det nu är så förbannat svårt som det verkar, använd “dom”, detta förhatliga ord som ser så otroligt fult ut i skrift men som faktiskt kan användas som ersättning både för “de” och “dem”.  Det är förmodligen ordet “dom” som har skadat svenska språket så grovt att många tror att “dem” är exakt samma sak – men jag bryr mig inte. Använd “dom” om du måste. Använd inte “dem” om du inte fattar till 100% när det är okej.

Over and out.